En ny prognos fr\u00e5n Lantm\u00e4nnen visar att \u00e5rets sk\u00f6rd kommer att bli cirka 20 procent mindre \u00e4n f\u00f6rra \u00e5ret. Orsaken \u00e4r omfattande vinterskador som drabbat f\u00e4ltg\u00f6dsel \u00f6ver stora delar av landet. F\u00f6r lantbrukarna inneb\u00e4r detta en sv\u00e5r ekonomisk situation d\u00e4r minskade int\u00e4kter m\u00f6ts av fortsatt h\u00f6ga kostnader.<\/p>\n
Enligt Lantm\u00e4nnen:s senaste sk\u00f6rdprognos ber\u00e4knas totala sk\u00f6rden f\u00f6r 2024 landa p\u00e5 runt 4,6 miljoner ton. Det \u00e4r en minskning med ungef\u00e4r 20 procent j\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6rra \u00e5rs 5,7 miljoner ton, och ligger ocks\u00e5 tydligt under den fem\u00e5rsmedelv\u00e4rdet p\u00e5 drygt 5,3 miljoner ton. Huvudorsaken \u00e4r att v\u00e4xterna inte klarat vintern. Milda vinterv\u00e4der med v\u00e4xlande temperaturer och bristande sn\u00f6t\u00e4cke har gett d\u00e5liga f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r \u00f6vervintring, vilket lett till att stora ytor m\u00e5ste omplanteras eller l\u00e4mnas obrukade.<\/p>\n
Problemen b\u00f6rjade redan h\u00f6sten 2023 d\u00e5 regniga f\u00f6rh\u00e5llande f\u00f6rdr\u00f6jde s\u00e5ningen och gav v\u00e4xterna s\u00e4mre f\u00f6ruts\u00e4ttningar att etablera sig innan vintern. Sedan dess har v\u00e4derlek varit instabila. Lantbrukare Karl-Johan Lennartsson i H\u00f6kerum beskriver s\u00e4songen som en Vasalopp-l\u00f6pning d\u00e4r man nu passerat Evertsberg \u2013 en milstolpe som signalerar att det h\u00e5rdaste arbetet ligger bakom, men att resultatet \u00e4nnu inte \u00e4r s\u00e4kert. \u00c4ven om v\u00e5rv\u00e4xten nu v\u00e4xer fram, \u00e4r skadan redan gjord p\u00e5 m\u00e5nga f\u00e4lt, och eftersk\u00f6rdar kan inte kompensera f\u00f6r de ytor som f\u00f6rlorats.<\/p>\n
Branchen varnar f\u00f6r en s\u00e5 kallad trippelsm\u00e4ll. F\u00f6r det f\u00f6rsta minskar sk\u00f6rdevolymen, vilket direkt s\u00e4nker int\u00e4kterna. F\u00f6r det andra f\u00f6rblir produktionskostnaderna \u2013 f\u00f6r g\u00f6dsel, br\u00e4nsle, maskiner och hyra \u2013 p\u00e5 en h\u00f6g niv\u00e5 oavsett sk\u00f6rdestorlek. F\u00f6r det tredje p\u00e5verkar de globala marknadspriserna, som har sjunkit under det senaste \u00e5ret, l\u00f6nsamheten negativt. Kombinationen av l\u00e4gre volym, h\u00f6ga kostnader och l\u00e5ga priser trycker h\u00e5rt p\u00e5 betalningsf\u00f6rm\u00e5gan hos m\u00e5nga g\u00e5rdsf\u00f6retag.<\/p>\n
En minskad svensk sk\u00f6rd har konsekvenser ut\u00f6ver lantbruket. N\u00e4r inhemsk produktion minskar \u00f6kar behovet av importer f\u00f6r att t\u00e4cka behovet av mj\u00f6l, foder och r\u00e5varor till livsmedelsindustrin. Det kan p\u00e5 sikt p\u00e5verka b\u00e5de tillg\u00e5ngen och priset p\u00e5 vardagliga varor som br\u00f6d, pasta och k\u00f6tt. Dessutom minskar en svagare sk\u00f6rd klimatf\u00f6rdelarna med n\u00e4rproducerat, d\u00e5 transporter fr\u00e5n utlandet \u00f6kar. F\u00f6r konsumenten inneb\u00e4r det en \u00f6kad s\u00e5rbarhet i livsmedelskedjan och en risk f\u00f6r h\u00f6gre matpriser fram\u00f6ver.<\/p>\n