En ny prognos från Lantmännen visar att årets skörd kommer att bli cirka 20 procent mindre än förra året. Orsaken är omfattande vinterskador som drabbat fältgödsel över stora delar av landet. För lantbrukarna innebär detta en svår ekonomisk situation där minskade intäkter möts av fortsatt höga kostnader.

Vad som har hänt

Enligt Lantmännen:s senaste skördprognos beräknas totala skörden för 2024 landa på runt 4,6 miljoner ton. Det är en minskning med ungefär 20 procent jämfört med förra års 5,7 miljoner ton, och ligger också tydligt under den femårsmedelvärdet på drygt 5,3 miljoner ton. Huvudorsaken är att växterna inte klarat vintern. Milda vinterväder med växlande temperaturer och bristande snötäcke har gett dåliga förutsättningar för övervintring, vilket lett till att stora ytor måste omplanteras eller lämnas obrukade.

Bakgrund: En säsong med motgångar

Problemen började redan hösten 2023 då regniga förhållande fördröjde såningen och gav växterna sämre förutsättningar att etablera sig innan vintern. Sedan dess har väderlek varit instabila. Lantbrukare Karl-Johan Lennartsson i Hökerum beskriver säsongen som en Vasalopp-löpning där man nu passerat Evertsberg – en milstolpe som signalerar att det hårdaste arbetet ligger bakom, men att resultatet ännu inte är säkert. Även om vårväxten nu växer fram, är skadan redan gjord på många fält, och efterskördar kan inte kompensera för de ytor som förlorats.

Trippelsmäll för lantbrukarna

Branchen varnar för en så kallad trippelsmäll. För det första minskar skördevolymen, vilket direkt sänker intäkterna. För det andra förblir produktionskostnaderna – för gödsel, bränsle, maskiner och hyra – på en hög nivå oavsett skördestorlek. För det tredje påverkar de globala marknadspriserna, som har sjunkit under det senaste året, lönsamheten negativt. Kombinationen av lägre volym, höga kostnader och låga priser trycker hårt på betalningsförmågan hos många gårdsföretag.

Varför det berör oss alla

En minskad svensk skörd har konsekvenser utöver lantbruket. När inhemsk produktion minskar ökar behovet av importer för att täcka behovet av mjöl, foder och råvaror till livsmedelsindustrin. Det kan på sikt påverka både tillgången och priset på vardagliga varor som bröd, pasta och kött. Dessutom minskar en svagare skörd klimatfördelarna med närproducerat, då transporter från utlandet ökar. För konsumenten innebär det en ökad sårbarhet i livsmedelskedjan och en risk för högre matpriser framöver.

Image: vegetarians-dominate-meat-eaters-01 · BY-SA · Openverse

Based on reporting from svt.se.